Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
..när någon lämnat kretsen ...


epilog

så snart du
slutat skapa nya minnen
börjar jag sortera de gamla

som en guldgrävare
spolar jag ner i bäckfåran
koncentrerad kraft

allt du var och sa och gjorde
virvlar upp
landar i vaskpannan

jag skakar

slammet det minsta
förinner
gnistrande
kvardröjer
korn och klimpar

det andra tar jorden
men dessa har jag

och gömmer
som motvikt
till saknaden


Fri vers av Björn Donobauer
Läst 591 gånger
Publicerad 2006-06-16 08:53



Bookmark and Share

  Zara VIP
verkligen en helt udnerbart bra dikt! det ger en underbar tröst och är bara så otrolig! tur att den hänger på bland resten av alla texter till christer näraochkära!

TACK!
/Z
2006-06-20

  Eline.P
Så vackert du skriver om dyrbara minnen att spara och vårda.....det VIKTIGA som blir kvar när resten försvinner.
Så länge någon finns som minns oss lever vi ju vidare trots livets förgänglighet.
Kanske inte helt förtjust i din definitiva rubrik dock, låter så slutgiltigt och sorgligt - ingen av oss vet ju säkert vad resan som väntar innebär.
Bokmärker!
2006-06-19

  Agnes
Nu känns det bättre med den nya rubriken. /Agnes
2006-06-16

  Agnes
Oj oj oj... detta är en av de finaste texter jag läst på länge. Kärnan i texten är så vacker att jag knappt finner ord. Jag skulle kanske välja en annan rubrik, men i övrigt är texten så fulländad att jag fick gåshud. Den här bokmärks direkt och kommer att påminna mig om vad allt egentligen handlar om i livet.
2006-06-16
  > Nästa text
< Föregående

Björn Donobauer
Björn Donobauer