Tänker tillbaka det det som hände
Kommer ihåg alltför väl vad du sa
Vill glömma det, men varje gång mina ögon sluts ser jag
Ser jag dig alltför tydligt
Allför nära
Tankar flyger hit och dit med de fastnar på samma sak
Samma detaljer spelas upp som i en film, finns ingen stoppknapp
Kommer aldrig att göra det heller
Kanske lika bra att det fortsätter, fortsätter spolas fram
Kanske jag kommer förbi
Det var du som började eller hur, inte du men men men
Ja juste, visst var det men det fungerar inte så
För så säger du att vi blir inte två utan minus ett
Aldrig mer
För vem vill, inte jag, inte då för den delen heller men kan inte hjälpa
Hjälpa allt som händer ibland, fast man borde ta på sig anvar Alltid
Nu vill jag bara att tiden ska gå och att minnen raseras, eller i varje fall Glömmas bort, hos alla hos dej och mej och dej eller hur det kan väl gå
Nej antagligen inte, inte ens axepteras
Nu skriver jag för att glömma men upprepar bara tankar känslor som var
Var alltför farliga, alltför bisarra, alltför vi, alltför nära