Tiden har sin gång
Livet har sin egen tid
jag kan inte fånga den
eller ställa mig bredvid
inte börja om igen
Jag ser livet hastigt fly
dagar komma, dagar gå
varje dag är lika ny
även om den syns mig grå
Barndomstiden hastigt gick
ungdomsåren likaså
vännens sköna varma blick
är ej längre lika blå
Stunden som var tung och svår
som ett orosmoln försvann
tiden läker alla sår
ärren jag ej dölja kan
Men i minnet efteråt
kanske allting var som bäst
när som jäkt och barnens gråt
i mitt hem var ständig jäst
Som ett motto jag nu har
att de chanser jag nu får
nogsamt jag tillvaratar
innan de förbi mig går
Vad är tiden när en dag
jag ej längre lever här
kanske då jag även har
lärt mig se vad tiden är
Då ska kanske tusen år
för mig kännas som en dag
när ej tiden längre går
finns ej jäkt av något slag
Men så länge tiden är
rinner den så snabbt förbi
kanske mina tankar här
endast är en fantasi
(Copyright © ULJO)