Ser ni solen den jag klätt mig i den luktar 

bränt om närmar sig 

sina ben formade till lianer 

hoppandes i famn 

det var ett etui med lock på glänt 

huvudet nedborrad förtröstan i ett välkänt 

kärl likt minner av fingrarna uti hans

hår 

Han och även jag vi saknar ord 

den lilla fågeln i ett nedsänkt bröst det

kvittrande lena som ett stänk av hav

 Han och även jag vi saknar ord 

Kärleken beskriven på så många språk 

min egen längs en ödslig väg där stenarna 

blev forsar blommorna på tå 

det mörka blev till meningslöshet 

sådan ser vi kärleken