Alltså Morran & Tobias! När de precis har ställt till med värsta kaoset jag kan föreställa mig... så ställer de till det etter värre!! Varför nöja sig med att pressa in soppåsar i köksskåpen sedan soptunnan brunit ned... när man dessutom bekvämt nog kan borra efter vatten genom golvbrädorna?!?!

Undrar om det överhuvudtaget finns någon hejd på dessa förtappade människofigurer?! De har fått låna Paradiset av kommunen, men behandlar allt som ett fyrverkeri av tomtebloss i en sommargarderob... eller stugans snabbfixade krypin som motorcrossbana.

Mina ständiga impulser av att vilja städa upp efter deras framfart, yttrar sig i att fingrarna desperat söker Rewind-knappen... som om cirkusen kunde lugnas ned om man bad dem köra scenerna på nytt.... men är för upptagen med att skratta för att orka spola tillbaks. Sedermera mitt i serien, sätter jag på filmversionen.

Blir då även gråtfärdig, när deras galna drag porträtteras mer som grymhet kontra övergivenhet efterhand... Likafullt är det blott av godhet som mamman har klistrat in bokmärkesänglar i fotoalbumet som sägs föreställa Bubbisen själv?!? Inte ens en skottkärra full med nyss fångad fisk förmår råda bot på dessa bristfälligheternas trollkonstnärer!?!