Där vaknar den ena och de andra följer. 

Nu sträcks det hela ut. Står vid dörr, trevar 

vid tröskel. Vill hem vill ut. Och lunden 

dansade så fritt då, för ögonblick så kort i

tid. Lunden ville bjuda stjärnorna på måltid 

där det rosa köttet låg på hög. Munnar, öron 

sinne efter sinne den jagades blick den tröttes 

Däremellan sågs bäcken strila avmätt

se där stiger friheten in med klacken låg,

där tjurade månen bakom tall klev så

fram på sned i kullerbyttor längs 

min kind. Ja tackar ja i hopar av de dun som 

for ur kudden ut. Daggen spred sig likt virus 

dagen föll i stelnat skimmer mot mitt bröst. 

Det finns så mycket kvar att förstå. I de bugande 

liljornas tid.