Och vi vaknar sakta, stryker drömmar ur håret
rester av natt faller runt våra fötter
som klänningar av rökgrått, knastrigt tyg,
frasandet av löv längs ryggen
vi säger inte vilka djur vi är idag
eller vilka kroppar vi bevistat
vi bär deras skuggor i fickorna
bärnstensblickar i ögonen
längs grusgången kommer dagen mot oss
med bara fötter och kinderna täckta av frost