Ibland följer jag livifyllt harpaltens
levnadsspår mot vuxen genom
ängsgräset, vinter, vår, sommar och höst.
Iklädd en flickunges gudströst.
Men oftast följer jag ännu i drömmarna
Dig och stigen genom Vildmarken.
Ditt skratt, din eldrotsvarma röst,
glödgade händer och vargögasallvar
utmed varje fräken på min bara hud -

Runt om bivacken växte stjärnknippen, ur, vila och fjälltopp —

Ditt liv, din ljushjord, en brandstigen sanning, en sten, en fjäder, jordkropp, drömspann, fjällbäck och hjortronblomstren i min mun -
kom med -