Regnets vakan

vid världens bröstben

bakgårdsljusets sommarblomning

slutet på dagen drar eld

nerv materia minne

elfenbensrosors eko

djärvt och uppenbart

denna vetenskap om ensamheten

beroendet av kännetecken

alla former bildar tid

faller på kroppen

en tanke 

är ett föremål 

en möjlig position

ett objekt utan minne

ett minne utan tankar

viktigt är en plats

en konvertibel

tystnaden en efterfrågan

riktningens ben

ett objekt med eget öde

något som förvånade någon

nu en tanke i tiden

som har ett förflutet

nu nyare än tidigare

innan det någonsin kunde vara en fråga

mellan nakna väggar 

hänger fönster

skinande öppna

mellan oss två

vilsna sensationer utan rötter

nyanser av nattblått...