Jag vill dö emedan du älskar mig,

  emedan du ännu håller mig rättvis,

då skrattet vilar på mina läppar

 när vi är ett öppet hjärta,

pulserande, upplösande, bindande

   och ljus är i mitt hår,

 turbulent, oanvänt

   att värma Dig när jag är död

kom till mig vid gryning eller skymning, till fots, i kanot eller som

    en oskriven förnimmelse

från tid till annan tar jag dig till fostrets livmoder

   rör dig inte,

låt mig tala om en flod i paradiset

  en djupt blå gåva

 jag vill dö emedan du älskar mig

   och alltid, alltid se

den härliga dagens storslagenhet

   de brinnande lamporna...