Det var en vacker svensk sommar, med regn och massa moln. Men jag dansade på bordet som om solen sken in i mitt rum. Jag trodde på illusionen om att ett vackert väder fanns och jag dansade så varsamt, ville inte vakna upp.

Sommaren den spred sig genom bergen, genom skyn. Men jag dansade så sakta genom livets mörka gång. För solen sken så starkt i mitt sällskap med John blund.

Jag skalad av varje lager av verklighet som fanns och kvar stod fantasin om en vacker sommar dans.