Jag lyssnar till regn som öser ner
från en himmel i gråaste grått.
Men vad är det som egentligen sker,
när vädrets makter gör allt så vått.

Det är förstås molnen som vattnet bär
och tömmer det över odling och park.
Över människor, djur, över allt som är,
över stad och by, över sjö och mark.

Ett vatten som renar, när och sköljer
allt under molnens mäktiga skyar.
Som med dropp eller skyfall allt höljer,
och markens fruktbarhet förnyar.

Plötsligt skingras molnens täcken,
det ljusnar, naturen vaknar till liv.
Den ger oss i tid och rum de tecken
som för sinnets lust ger nya motiv.

Färger, dofter och ögonfröjd
med lyster från sol, vind och hav.
Sinnesfrid som gör själen nöjd
och tacksam för vad regnet gav.