Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

vyss lull



det finns inga självklara sätt
att närma sig en annan människa
inte ens ett barn
som helt säkert
kan vara ens eget

det finns alltid
hål, bristningar, områden på kroppen
som inte går att vidröra

barnet sover under ett träd
vi är utanför staden
under barnet ligger en död fågel som barnet
vägrade släppa ur sitt grepp
fågeln är vit
och näbben gul
jag vet inte vad det är för fågel
den luktar kött och avfall

jag tänker på de gosedjur jag hade som barn
och som jag aldrig glömt
kaninen, räven, elefanten
jag tänker på den ludna känslan
mot kinden

jag lägger fågeln mot barnets kind
och sjunger en sång från barndomen
som alltid gjorde mig lugn
jag vet inte varför jag inte kan sluta sjunga
när barnet somnat för länge sedan







Fri vers (Fri form) av pang
Läst 179 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-08-01 23:49



Bookmark and Share


  J-M
Den här dikten slår an en djup ton i mig som läser. På alla bra vis.
2019-10-18

  Lars Hedlin VIP
Full av känsla och beröring
2019-08-06

  Respons VIP
Den här dikten känns som en dröm.
2019-08-03
  > Nästa text
< Föregående

pang
pang

Mina favoriter
livet