nu lever jag för något
som jag inte vet vad det är

en pojke en ros en grävling ett frö

lämnar sakta livet
som det varit
allt förpassas till minnen

och träden böjer sig i den hårda vinden

mina andetag mina läppar hela munnen
lungor magsäcken tarmarna
allt förflyttas
skapar plats åt något annat

orden jag säger
liknar ingenting
omformas jag
i strupen halsmandlarna käkbenen

förhandlingen sker
utan att jag kan göra något åt det

något måste offras
för att livet ska bli till
och överleva där inne
bland maskar fjun och slemhinnor