jag vet en sak som jag är säker på
en enda sak

jag är inte du
du är inte jag
du kan omöjligen förstå mig.
men det är okej

jag förstår inte mig själv heller

jag skulle vilja veta varför jag är som jag är
varför jag gör som jag gör
varför jag växte upp rädd
varför jag inte kan sånt som är inom normen
för alla andra

det sårar mig
omgivningen
folk som går runt lyckliga
utan bekymmer, mitt i stan

alla har såklart något de bär på
det är det som för ihop oss
våra historier
vår egna lilla saga

jag skulle vilja påstå att jag har en saga
iallafall delar
små filmsnuttar av falsk lycka
jag har hakat upp mig på det här
lycka och olycka

lycka har jag nu
trots det skriver jag dystra dikter i mitt huvud
det är det som hållit ihop mig under alla tider
så varför släppa det

olycka hade jag
gång på gång
en evig cirkel med självhat och tankar som levde ett eget liv
mitt minne från då är bara fragment
ett kaos av små flisor

en sak vet jag riktigt säkert

min historia är min, den kommer komma ut i världen
bit för bit
del för del

skräckfilmer kan sluta bra
då kan min det med