Skulle vilja att ni fick veta hur jag känner inför livet men svårt att förklara för er, ni är så unga men ändå inte. Ni är också mitt uppe i era liv, er frikopplingsprocess från mig och er pappa. Det är nu ni kommer vända er om och titta på oss och fundera.

Fundera på hur ni själva vill vara, hur ni själva vill/skulle agera inför de situationer vi ställs inför.

Skulle vilja ge med mig av mitt liv till er, men det enda ni vill ha av mig just nu är

"mamman"

och henne får ni, kvinnan jag är kommer ni få senare

om ni vill

hon kommer alltid finnas inom mig

det är bara rollerna som varierar