Helt naken
dansade jag igår kväll

Ensam hemma en kort stund
föll kläderna av mig utan att jag märkte hur

I skymningens lena dimma
en liten golvlampa mitt enda ljus

Jag såg hur min kropp
en mörk siluett
av plötslig sorglöshet
rörde sig
i vardagsrummets breda väggar

Det var vackert
Det var jag
utan något

En fot i det ena
en i det andra
balanserar jag i dansen
där jag måste användas

I min dans
måste kroppen användas in i mista svettig muskel och blodådra

Mina händer, mina ögon, min själ behöver
användas
håret få vara vilt

Jag dör annars. Blir något annat
som inte är jag

Blodslinjen är ett arv
och också jag ritar nya teckningar med mitt eget röda blod

Det är det svåraste jag gjort
har övat sedan jag kom till denna kropp

ritat över suddat men det syns ändå skrynklat ihop börjat om på veckat grått papper

närvaro
självtillit
är mitt enda nätverk

ingenting vet jag
om hur det ska gå

Jag bara går

kläderna faller av mig

helt naken dansar jag med min egen skugga
sätter mina händer
mot mina egna händer mot väggen
och när morgonen blir
är alla siluetter borta

Kvar är bara jag