kvällen började på kistahöjden
ovan en tunnel, bakom ett stängsel
med utsikt och hets, afterwork på en kulle
norra stockholms skyline är utspridda scandic

jag är rädd för epileptiker
så jag delar allt i halvor
jag separerar med min själ

det var öppen scen den kvällen
på nåt cafe på östermalm
jag var arg och livrädd
kunde varken välja eller memorera

jag vill vandra nattligt
bland villorna i stan
och hitta bitar av vår jord

jag sökte fly från självskadebeteendet
genom att banka min hand mot en sten
mamma mamma det kom blod
har du haft scenskräck

jag har det publika samtalet
sjöarna i skogsdungen
cykelvägarnas diken

jag slog sönder en av mina ölflaskor
och så började jag bara skära
det var grymma kungars krokodil
det var oskuldsfullt och ärligt

har du sett mina ögon
det är försent nu ändå
allt är försent nu ändå

från en villa bakom kullen
på andra sidan stängslet
närmade sig fyra demoner
hej det är jag som är mary, mary

gråter när jag blir arg
och nån vill bara mörda
för att få det gjort