Du var alltid så pigg o så glad, som alltid med oss ville va.
Du aldrig oss ville såra, men ändå fick du oss att fälla tårar, av glädje.
Men då den dag då du dog, så var det ingen som längre log.
Å varje gång vi vid din grav står, lämnar vi en ros o fäller en åtr. Å länge vi står och tänker, på den underbara tid och på ditt korta liv