Det bor en morgondag i 

det blad vars blad du läser 

oss uti 

om och om igen och begränsningens 

fjäder hur hon undrar var du i den 

läser in.Ser. 

Nu är natten åter nära. Min dotters 

andetag mitt liv. Du för din arm över 

högra axeln. Blåser ut mina ljus. 

Kläderna redan prydligt ihopvikta. 

Finns ingenting att rätta till.