Jag vill ut i det fria och leva!!. Jag vill lämna allt jag har och sova i en sovsäck ute i kylan, under en bro vid Lyckstolpe 46. Jag älskar livet så mycket att jag måste få känna det som andra inte kan känna. Jag vill få en liten blick in i ett hopplöst och värdelöst liv som många känner att dom har eller har fått eller kunnat haft. Mannen Gatan är hård, bror men där ute på gatorna bor dom, och ännu värre det är satans kallt nu också. Jag ligger och grubblar .. När .. vart då .. Till någon stor stad såklart .. Det är så konstigt med sådana här känslor inombords. Det är som att dom föds till liv helt enkelt av egna och andras erfarenheter och när det väl har börjat glöda till och tar eld .. . Ja då går det inte att stoppa utan det måste helt enkelt få brinna ur!
Tänk att människor vill komma så nära döden på olika sätt, som att bara tusha det, röra lite grann eller att se det "på film" och höra det "ifrån andra" och till och med inta det i kroppen. Det gör man för att känslorna och tankarna,när man första gången skall hoppa fallskärm, och efter man har landat oskatt, uppskattar att man verkligen fick fortsätta leva. Ännu mer! Den kicken....
Woow alltså..
2019-11-05