Jag klarar inte att gå på gatorna utan dig
och jag
klarar inte att balansera på rälsen

När jag vet att du är 44 mil från mig

 Jag klarar inte att höra hälsningen från
du vet vem
Och jag klarar inte att se mig i spegeln

När jag vet att jag inte får se dig bredvid

Men jag klarar att hålla balansen på avenyn
och jag
klarar att springa genom Vasaparken

När jag hör dig bredvid mig

Och även fast detdär med hållahanden
aldrig var seriöst
Så fick det mig

ATT FAKTISKT ALDRIG ALDRIG RAMLA
EN ENDASTE GÅNG