Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mellan jord och moln

Kvällen vilar som persikomoln
en himmel virkad av gräddgult garn

en hängmatta som vaggar
lärkorna som nästan inte finns

och alla fåglar vi inte känner till namn
alla osedda tecken på storm

i tystnaden under hökens vingar
bygger hararna storslagna städer


Fri vers av Grävling
Läst 180 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2020-01-02 23:59



Bookmark and Share

  Jaseph
Lägger märke till sammanställningarna i de tre första stroferna:

"Kvällen" och "en himmel"
av
"hängmatta som vaggar" och "lärkorna som nästan inte finns"
av
"fåglar vi inte känner till namn"
och "osedda tecken på storm".

Jag håller med Ulf Carlsson om diktens oroväckande karaktär. Inte minst gäller detta strof två och tre som förbereder den sista strofen.

I sista strofen bryts mönstret lite grand på ett effektfullt sätt. "Hökens vingar" är inte något parallellt utan själva livsbetingelsen för "hararna". Jag rycks med av den sista strofen! Jag tycker att det är spännande med hararnas storslagna byggnadsprojekt.
2020-01-04

  Ulf Carlsson VIP
Oroväckande text. Spänning i luften i lugnet före stormen. Tänker på Aspenströms apokalyps "Den ni väntar passerar inte förstäderna".
Antitetiskt ordval för färger, rörelser, djur ger en filmisk effekt av smygande obehaglighet. Vad väntar oss i vårt inbillade lugn och fega egoism?
2020-01-03

  Solweig Jansson VIP
Gillar särskilt de sista raderna som plötsligt öppnar upp ett okänt universum !
2020-01-03
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling