Du ligger där tyst framför mig
dina tårar betyder inget för mig
vinden tjuter utanför fönstret
kärleken du aldrig gav
ger jag till dig

Du förtjänar den inte alls
men det finns inget du kan göra
så somna med ditt enda minne av mig
min kära mor

Jag sjunger en vaggvisa för att sluta dina ögon farväl
det var alltid dig som jag föraktade
Jag känner inte tillräckligt mycket för att gråta, nåväl
här är en vaggvisa för att sluta dina ögon farväl
farväl
farväl

Så obetydlig
sovande vilande djupt inom mig
gömmer du dig
förlorad under jord
kanske du flyger högt uppe bland molnen
måhända du är lycklig utan mig
så många frön har såtts på fälten
och vem kan gro fram med sådan välsignelse
om jag hade dött
hade du inte känt dig det minsta sorgsen
jag kommer aldrig att få höra dig säga förlåt
var är ljuset
undrar om det gråter någonstans

Jag sjunger en vaggvisa för att sluta dina ögon farväl
det var alltid dig som jag föraktade
Jag känner inte tillräckligt mycket för att gråta, nåväl
här är en vaggvisa för att sluta dina ögon farväl

Farväl...