Farbror Joel lämnade inte mycket efter sig. Bo Larsson hade fått en liten ask utan text. Inuti dolde sig tre små glasskivor avsedda för mikroskop. Följande text kunde avläsas.
Glas 1 dåtid
Glas 2 nutid
Glas 3 framtid
Glas 1
Han öppnar asken och finner en papperslapp med följande lydelse – Vänligen minns, tänk och fundera!
Han bestämmer sig för att i nummerordning detaljstudera objekten. Han letar fram sitt gamla mikroskop och sätter fast glas ett under luppen. Han ser det hyreshus han växte upp i. Det är julafton och han har gått ut med hunden för kvällsrastning. Han passerar plåtslageriet och mjölkaffären. När han svänger runt hörnet där Bedrof, skomakaren, har sin lilla verkstad stannar han och sparkar till några koksbitar som borde följt med ner i den gallerförsedda luckan där koksen skyfflas ner. Han missar hålet och den lilla svarta stenliknande biten stannar vid trappen till hattantens butik, fröken Duprat, som kommer från Frankrike och som alltid skall pussa en när man kommer med hyreslappen. Bo Larssons föräldrar är nämligen portvakter eller vicevärdar, som husägaren Johansson kallar dem. I arbetet förutom eldning och trappstädning så ingår det också att dela ut hyreslapparna i huset.
Han låter blicken följa husfasaden och ser den lilla leksaksaffären som ägs av herr Olssons fru. Själv har Herr Olsson hand om järnaffären som är den sista butiken på fastigheten.
Han går rätt fort för han vill upp och leka med bilen han fått i julklapp, troligen inköpt i Fru Olssons affär.

Glas 2 nutid. Det är nog fyrtio år sedan han var här i krokarna sist. Spårvagnen och husen finns kvar, men alla butikerna är borta. Men på andra sidan gatan, där posten låg, finns faktiskt en butik med presentartiklar och flaggor med texten shabby chic. Han går över gatan och ser in genom skyltfönstret, en hel butik med nyproducerade produkter, vilka säljs som gamla. Mycket konstigt, tycker han. Alla de andra gamla butikerna har byggts om till kontor och lägenheter. Han ser knappt några människor ute. Trottoarerna kantas mest av bilar.
Han sätter sig i bilen och åker därifrån. När han kommer ner till slutet av gatan och tittar ut över ängen där man förr reste midsommarstången och eldade en brasa vid första maj. Här ser han ett tiotal barnvagnar stå. Framför dem en grupp med gymnastiserande unga damer i trendiga åtsittande kläder.
Det är viktigt med egentid hör han via det nervevade bilfönstret. Vilken tur att jag fick tag i den där polska nannyn. Såg på Facebook vilka fina stövlar du köpt till Benjamin. Ledsen,. men jag måste sticka och hämta Owe vid flyget. Han hade glömt att sätta bilen på laddning. Han är så himla glömsk men klimatsmart min lilla gubbe.

Glas 3 framtid en annan tid?