Hon entrar podiet.
Inbjudande suger hon åt sig hela rummet med publiken som i vågor.
Hon bedyrar att livet är som en skönhetsroman.
Hon förtydligar att det vardagliga jordelivet är utomvarligt.
Och publiken den nickar
och nickar
och nickar och . . .
Hon summerar att varje dag är den ena sidan till den andra sidan allt lyckligare.
Och hela publikhavet knycker samtidigt till i förvilling och det småpratas.
Hon avslutar: "Nån dag kanske ni ÄR lyckliga att vakna upp som guppis!"
Publiken skrattar skyldigt till.
Hon lämnar podiet men kan inte låta bli att ge ifrån sig lite obscena fitthålsrörelser på väg bakom scen.
Väl bakom scen: Hä Hä Hä häcklar häXan när hon sätter riktig ton till sitt oväsen.