Mitt minnes röst
sjunger för mig.
Sipprande sötma
och dämpat ljus.
Ljudet av stenar
i klipphällen
de märkliga orden
på den skrovliga ytan.
De tusen stegen
till blänkfyrens öga.
Ljuskäglan skär
genom stelnad natt.
Lysviddens hemliga stråk
studsar på krossade vågor
blinkar betryggande.
Ohörbara viskningar av
sommarnattsminnen
landar i mig
som brummande insekter
från en oändlig skog.
Ljudet som inte kan dö.