Fjättrad som ulven
upphängd på tråd som en marionett
fast i den tid och det rum som gavs.

Jag vet ändå att du är väldigt nära
att allt som har hänt finns kvar
att de minnen som flyter förbi
som löv i en vårflod
när som helst kan väckas
vecklas ut
och bli ett tält
högre än himlen
ett valv över alla andra valv.
Att sången vi sjöng då
på något sätt ännu klingar
som om körledaren aldrig slog av
och vi bara fortsatte att sjunga
i evighet.