Är det jag eller världen som är galen? tänker jag på
när jag vandrar i staden. Känner in atmosfären så
här mitt på dagen.

Reflektionen slår till som en klubba skallen, vad händer med alla människor som inte passar in i mallen?

Vi som inte pallar trycket som samhället skapat,
utbrända, mentalt desorienterade får medicin för
att bli normaliserade.

Vi hamnar helt enkelt i psykriatisk vård, där ordet
galen nämns, fastbränt och hårt. En fördom lika
lätt som en postavi, samtidigt så full av ironi.

Vad många inte förstår är det enkla och klara, det
är en mikroskopisk del som kan kallas galna.

Min summering av dessa tankar är inte lätt,
begreppet galen nämns ju på så många sätt.

Frågan kvarstår, finns inga enkela svar, min teori
är att den som reagerar med känsla på den värld
vi lever i, lätt kan hamna i de galnas skafferi....