Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
..somliga avsked vandrar inåt



Du måste gå

 

 

Alltid uppbrott
alltid undran

nästan alltid:
kommer du igen?

benen saxade
efter dusch
morgonlek
hand tvinnar
vilda lockar

ögon letar
låser
skälver, fryser
gaskar upp sig

vi ses
snart

när du gått
gruset tystnat

kommer du
inåt med allt
som just har
återtågat

till ditt, dig
från mitt, hos mig

men vårt då? 




Fri vers av Björn Donobauer
Läst 299 gånger
Publicerad 2006-07-06 08:34



Bookmark and Share


    Bodil Sandberg
Mycket mycket poetiskt underbart!!!!
2006-07-19

  BitterSweet
Ja.... jag vet hur det känns...... Jobbigt... Fattigt... Trist...
2006-07-07

    NoMi F
jag tycker den här poesin
är så känsligt berörande
Känns igen
alltid när du går så funderar
jag , kommer du åter
Så där känner man ju
Jättebra skrivet poet
2006-07-06

    Barbro. Norberg-Rönnlund
Men vårt då ? Enkla men plågsamt undrande ord. Nog känner man
förtvivlan i denna och ett bra flyt har den också !
2006-07-06

  Helene Månsson
precis så! När kommer "vårt" åter...Känns igen! /Helene
2006-07-06

  ***Wicke***
Väldigt fint och mycket beskrivande av saknad och undran.
2006-07-06
  > Nästa text
< Föregående

Björn Donobauer
Björn Donobauer