En stol står tom
i denna kväll
saknaden är stor
där någon satt
minnena de flödar
till tårars fall
kärleken är över
det går mot natt

En stol vid bordet
med sliten yta
fylld av kärlek
tom i denna stund
livets förändring
när själar tystnar
ett rop i natten
evighetens blund

En stol i ljuset
solens strålar
färgen är sliten
så fylld av minnen
den knarrar inte
som då en gång
ljudet är avlägset
avsaknade sinnen

En stol står tom
i gryningens tid
och någon fattas
vid frukostens bord
kaffekoppens smak
är inte densamma
håglöst blir nuet
stunden saknar ord

(Copyright © ULJO