Värmen kommer från båda håll
Dåtid och framtid ligger för nära för att stilla ängslan
Rätt och fel och fel och rätt blir fel men känns rätt

Inga blickar är trygga
Vänder bort för att gömma de för tunga andetagen
Då förstår jag att en fråga inte är värd ett svar

Ångrar du dig någonsin så mycket att sängen känns som din alldeles egna anstalt?

Tom soffa och en lyckosuck
Tomt hem och en enslig suck

Längtar till majbrasan
Till något löst, till något kladdigt

En hand på ett lår, en hand för mycket
Kladd som känns i ännu idag

Värmen från båda håll är för mycket att be om
Spelar aldrig roll även om jag ber om

Det jag inte kan få
Kommer jag aldrig att nå

Värmen från båda håll rinner igenom oss ändå