Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att vara förälskad är att ha en egen sol


Du avväpnade mig med ditt leende
och sättet som du förde dig på
Orden som rullade av din tunga
Tre små ord jag inte förtjänade att få

Varje gång du tog min hand
Föll jag i bitar av din värme
Jag tog ett steg bakåt
Varje gång du tog ett närmre

Rädslan blev ett vapen
En sköld som höll dig utanför
Jag kunde inte släppa in dig
Och låta dig se på när jag dör

Jag behandlade dig som luft
för att jag är jagad av spöken
Jag är gravid med demoner
De små jävlarna som sabbar försöken

Du blev en flisa i mitt bakhuvud
En röst som skvallrade om mina svek
Om allt jag aldrig vågade säga
om allt som gjort mig svag, rädd och vek

Jag bär en sten i min mage
som tar över hela mig som en cancer
Den har legat sedan den dagen du gick
Den där gaffeln i vägen där jag sumpade chansen

Jag ville bara att du skulle vara lycklig
Du var solen i mitt sönderslagna sinne
Men molnen drog ihop sig älskling
Och den jag en gång var
Han fastnade någonstans därinne




Fri vers av Jag&Frank
Läst 149 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2020-04-03 19:49



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jag&Frank
Jag&Frank