Tröttheten och utmattningen fullständigt krossar mig,
jag ser inte världen i ljuset av kunskapen,
jag orkar inte lyfta blicken och ta in allt makabert där ute,
jag vrider min själ och kropp i plåga,
mina ben är stumma och mina fötter tyngda av det svarta,
ingenting synes mig vara möjligt i detta klistriga äckliga
vidriga ångestmörker som kommer och omintetgör
möjligheterna att kunna ta livsviktiga andetag
fan vad jag hatar livet idag!