Hos dig jag alltid hemma är, men
inte bara du, även dina kramar mig bär
så gott, hur skulle jag kunna
gå vidare då utan just de där...

Det tänkte jag ofta på innan...

Men just nu verkligheten ju precis
sådan där är, så tom och kall
ibland sitter jag bara pall...

Långt för mig till dig
långt för dig till mig...

Långa resan inställd
du som jag omställd
till prat bara via luft
visst det är tufft...

Men så fort jag hör din röst
och ditt glada skratt, drabbas
jag av ett glädjefnatt, att just i
dig jag har fått fatt, du ljuvliga
bärande uppmuntrande och
lockande skatt... .. .

Du som står så högt i kurs hos andra
och är så otroligt populär och ständigt
utbjuden är... Du ser nå´t i mig...
Som inga andra ser, då är det ju klart
att jag bara går omkring och ler
och ler och ler... Varför då, sa nå´n...
Jo därför, sa jag, för trots allt
i självaste livet är jag helt
plötsligt med mer och mer!