hål i bröstet
Knutna nävar
blicken vilar varsamt
på mörkret

tomma blickar
fulla glas
neddragen ridå för
nattens tankepublik

brännande ögonlock
betongtårar
hållningen stolt men
kroppen sjunker

pulsen låg
men blodet rusar
Ännu en dag av
vardagsdunklets sanna mentalitet