Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

medveten psykos

du gick ljudlöst, intellektuellt idisslande
i samma rum som jag, som en psykotisk blinkning, ett andra huvud.
och jag tänkte på hur man måste stå i gatlampornas sken för att kunna synas på avstånd.
detaljerna sköljdes bort i varandra och
sjaskigheten levde vidare trots perfekt yttre förhållanden. rena linjer i gamla städer, bostäder och trädgårdar påverkade inte detta.

det låg någon i sängen när jag inte var där, och jag ville alltid vara någon annanstans, från före 1984. en fullbordad enkelhet, som en överdos av allt vanligt. man dog överallt.
någon satt i dåtiden och skrev och tänkte på sig själv. också.
en organisk hopplöshet i människan. en uppsvälld kropp i vatten och det var samma som vad som helst på marken. eländigt och bekvämt.

det var fjärilsvingar ur olika vinklar, när ljuset föll in.




Prosa av Shush
Läst 161 gånger
Publicerad 2020-10-22 03:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Shush