jaga,
med perfekta ärr
och speciella barn som begravs efter att ha blött
kanske man tar en bok och en snara och undrar om människan blivit tokig.

jag i min lägenhet på natten, månens svalka som drar bort, bara ord.

där är han! min bild. varenda punkt. en enkelhet i analysen så lätt att känna.

månen är rävens magnetlinjer i linje med allting. ett ögas klot.

jaga,
och veta att livet fortfarande finns kvar. den starkaste galenskapen. jag som tagit en omväg medan allt ledde hit.

månens makt, i vad jag inte förstår eller vet. du som lyser bättre än hela himlen. tagit dig ur bakgrunden och bländat. jag ser dig.

den varma värmen.
otillräckligt.
detta lilla tidsfönster som pressat oss samman.
ögonblick som vill.