Redan medlem?
Logga in
viktlöshetens tyngd
sökarens ljussken på alla sidor som rinnande rakt igenom är nog osynlig nu jag i mörkret sprids käglans vågor strålglansen skiner allt mattare lätt att gråvädershamna i dvala
innan försvinnandet samlar jag gnistor och glimmer av ljusets svagare fladder och flämt i en snövit porslinsskål vill lyfta kärlets domnade rester förbi molnens dunkeltäcke finns där kanske en fixpunkt att tända en stjärna mitt i mörkrets märg
Fri vers
av
Per Rydberg
Läst 226 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2020-12-11 16:28
|
Nästa text
Föregående Per Rydberg |