Jag önskar jag kunde skriva något riktigt vackert och romantiskt,
om bultande hjärtan, om rödaste skimmer och fallande tårar,
men i mitt huvud finns inga sådana ord, det är tomt i den lådan.

Ja det är tomt, och har varit det så länge att det samlats stora
tussar av glömska där. Jag önskar ibland att jag kunde dra ut den,
och blåsa rent och stoppa in några vackra och fascinerande ord.

Men jag finner dem inte, ibland kan de glimma till, fara genom
luften, men jag hinner aldrig fånga dem, de är för snabba och
upplöses snabbt i tomma intet, som rök framför mina ögon.

Är det mig det är fel på, är jag för långsam eller är min syn
avtrubbad, har jag en "död vinkel" jag kan helt enkelt inte
se och behöver en "blindfärgsskärm" för att hinna upptäcka.

Att kunna romantisera och se det ljusa och vackra i livet
är något jag faktiskt kan, men jag kan fasen inte skriva ner
det med de tjusiga vackra orden, de finns bara inte just nu.

Nåväl jag böjer mig för den biten och uppskattar till fullo alla
er som kan skriva och teckna ner alla dessa fantastiska och
underbara ord om kärlek och romantik, fortsätt att göra så.

Det är härligt att vi alla är så olika i våra sätt att uttrycka oss
och vi kan ge varandra stöd och glädje med de olika förmågor
vi besitter. Jag är jag och du är du, och tur är väl det!