Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lockan

Vinterblod, mörkernatt, det äter i en gränd
skuggodal, samvetskval, lampan alltid tänd

Ljus där inget ter sig men stund den ändå tar
Ljus där tidrum ger sig, ingen mättnad kvar

I vilse finns oändlig, en bit av grönan tid
I sökan åt fullständig, kanske ej så blid

Kan äta, kan tugga, kan svälja
Kan välja varje vrå
Kan le i oros skugga
kan älska att förbrå

Att lista, att tyst undsky
att hoppas, ses förbi
I blundstund återfinna
som lekvän inuti

Kom vyssja mig till månljus
kom stilla drömmars brus
Kom den som inte sover
Kom lek i lockans hus




Bunden vers av S.Cecilia
Läst 109 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2021-02-13 21:43



Bookmark and Share


  Stisse
Underbar dikt med spännande ordskapelser. Fin rytm som ger en svävande känsla. Bokmärkes.
2021-02-20
  > Nästa text
< Föregående

S.Cecilia