Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Farväl

Jag var så ensam med Dig
kunde till slut inte möta din blick
vi levde två olika liv under samma tak
tills jag en dag fick nog och gick

nu är jag ensam utan Dig
jag känner att livet vänder åter
den här ensamheten är inte samma sak
ändå händer det att jag gråter

Jag var så ensam med dig
nu är jag bara ensam




Fri vers av Plommon
Läst 454 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-07-23 00:53



Bookmark and Share


  KonstigaKatter
Vet vad du menar, eh... och gjorde samma sak en gång och den nya ensamheten gjorde mig "rik". Bättre att vara "ensam" som ensam än "ensam med"...
2006-12-03

  Helene Månsson
såväl jag känner igen din situation, samma för mig och jag "bara" gick! Bra beskrivet! /Helene
2006-09-07

    Vinterblomma
Endel dikter drar en till sig.
För mig, dagens starkaste dikt.
2006-07-23

  Herr Morris
Stark.
Den största ensamheten finns inte i de djupaste och mörkaste hörnen, utan är ofta mitt i glädjen, endast döljd av en vänlig mask.
2006-07-23
  > Nästa text
< Föregående

Plommon
Plommon