Jag är inte den jag var,
ungdomen jag lämnat har.
Men jag lever ännu kvar
den tid jag har.

Varje dag så tackar jag
för hjärtats slag och andetag.
Att jag lever och finns kvar
i tryggt förvar.

De alla år som satte spår,
jag nu förstår; fäller en tår...
Vill få visa mig sårbar,
utan försvar.

Jag är inte den jag var,
leken byttes mot allvar,
men på minnena jag spar.
De har jag kvar.

För alla år jag tacka får,
att hjärtat slår och mig bistår.
Att jag lever och finns kvar.
Ja, livet har.

Trots gråa hår, mitt hjärta slår
Trots alla sår, jag ännu står!
För jag lever ännu kvar
och har fått svar.

Jag är äldre nu och trött,
många hinder har jag mött.
Men jag ler ändå förstrött,
jag har ej dött!

Och varje dag så tackar jag
för hjärtats slag och andetag.
Att jag lever och finns kvar
Ja, livet har!