Hon virvlar rotlös runt i livet,
och en sanning tar i taget
som om det var henne givet,
att kopior ha av jaget
Som sagans lilla tingeling,
i det gränslösa landet
en profet av ingenting, 
fast ingen kom o fann det
Vindskrivna lögner fick vi,
klart hennes enda svaghet
illusionslöst ljus blå blick i,
o en blek betraktad vaghet
Men med trolldom o hopp,
ska jag finna hennes hamn
kan ej vara evigt förlopp, 
att ingen känner flickans namn
Så kom, skölj hennes byk o tvätt,
i tjärnens iskalla vatten
vattenspegeln knäcks så lätt,
i förtrogenhet om natten
Sen kan hon virvla i livet,
av trygghet i sanna jaget
och ta allt för givet,
och livet överhuvud taget
För med trolldom och hopp,
ska jag finna hennes hamn
bryta ett evigt förlopp, 
att ingen vet hennes rätta namn