Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Det finns brott så små att hela jorden håller andan.



Smultronbrott

 

staket,
svart smidesjärn
vassa tinnar
byx och hudslitande
om man äntrar över

men där inne
torrbacke, solhang
smultronplantor
som jag lyster till

följt med blick
från blom till frukt
och nu till skrumpna lik
krullade blad

oplockade smultron
har undanhållits
barnens tungor
och mina

jag stjäl inte gärna
men anser att
den som inte äter
solvarma smultron

utan låter dem dö
stjäl dem från mig
det borde vara straffbart
att inte låta mig njuta
 

 

 




Fri vers av Björn Donobauer
Läst 301 gånger
Publicerad 2006-07-25 22:17



Bookmark and Share


  Hildegun Relefors
Tack för dina smultron ord! Mina bär har torkat bort i år, så jag läser dina ord och minns min hage, som den brukade vara!
2006-07-26

  Agnes
...först såg jag bilden framför mig, med Björn i trasig byxbak av ett trasigt staket stjäla övermogna smultron. Men just som jag skulle börja skriva dessa rader tänkte jag att: tänk om det vore människor du såg. Smultronmänniksor, söta en gång, men nu övermogna oplockade och som du med din uppmärksamhet bekräftade. Det finns så många oplockade smultronmänniskor med förförisk sötma....
2006-07-26
  > Nästa text
< Föregående

Björn Donobauer
Björn Donobauer