Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bortbytingen

Modern:

Min ögonsten har ögon utav sten
där intet ljus kan nånsin tränga in
Hans hand är skrovlig likt en murken gren
och mossgrönt är hans ömma nya skinn
Där naglar borde sitta på hans händer
är där istället krökta svarta klor
I munnen sitter glesa skarpa tänder
som blottas när han hånfullt på mig glor

I allt jag hade godtagit min lott
evad han föddes välskapt eller ej
Jag hade utan villkor skött mitt knott
om han ej med sin gäddmun log mot mig!
Må Gud bevara mig från att beskåda
den otäckhet som borde kallas son
Må Herren nu mitt svek som mor benåda
när jag tar lilla ynglingen till ån

Trollmodern:

Så ont som du tänkt göra med mitt barn
är fjärran allt vad jag har gjort med ditt!
Ty han har fått en skrud av gyllne garn
och suttit vid de fyllda bordens mitt
Din vandel i föräldraskap är skändlig
och jag kan aldrig släppa gossen loss
Därföre blir din tid som mor blott ändlig
när gossen din för alltid blir hos oss!





Bunden vers (Rim) av Arenaramus
Läst 214 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2021-07-25 19:55



Bookmark and Share


  SpamPippiL VIP
Underbar och skickligt skriven.
2021-07-25

  Ulf Carlsson VIP
Femtaktig jambisk vers med omväxlande manliga och kvinnliga slutrim ger ett bra flyt i berättelsen.
Skickliga rimmare, som här, behåller rytmen genom hela dikten, vilket, förutom det musikaliska välbehaget, också gagnar förståelsen av budskapet.
2021-07-25

  aloc VIP
mucho bra! alltid tyckt att tvåsidigheten i sägnerna kring bortbytingar har något väldigt intressant och vackert i sig, du fångade det väldigt fint, på bundet rim dessutom. Imponerad!
2021-07-25
  > Nästa text
< Föregående

Arenaramus
Arenaramus