Hon flyttades till St Göran strax efter att hennes hjärta startade igen.

Du förklarar det för mig med så alldagliga ord, men betyngda med dem rödaste ögonen jag sett i mitt liv, har du gjort nåt annat än att gråta?
Jag vill göra nåt - vad som helst - men jag faller platt. Vad säger man till nån som precis hållt en annan människas liv i sina fingertoppar, öppnat brevet med skälvande händer, insett, ringt, insett igen, gått sönder. Finns det ord till det?

Jag känner inte henne men det hade lika gärna kunnat vara jag, mitt liv i någons fingertoppar, nerkluddat i ett hastigt brev, tillrättalagt på skrivbordet i väntan på att bli hittat långt efter. Du förklarade det för mig med så alldagliga ord, men jag kände det i mina fingertoppar också, jag insåg jag med. Jag har också varit där, rödögd.

Medvetslös på St Göran, jag har flyttats dit, strax efter.
Sedan blev jag medveten.
Sedan blev jag startad.

Starta henne.
Låt henne aldrig stanna igen.