Pappa kör mig till Borås i full fart för att jag ska hinna tåget.
Vi stannar strax före en rondell i närheten av Lidl.
Ett äldre par blinkar inte när dom ska svänga.
Samtidigt sitter hans hund i mitt knä och får span på ett par hundar utanför fönstret.
Pappa börjar vråla på spanska på dom som inte blinkat.
Hunden börjar skälla på hundarna hon fick syn på.
Jag sitter och flinar åt allt, börjar skratta.
Vi ser på varandra och böjer oss av komiken.
Jag klappar han på bröstet och säger att hon inte är något annat än en hund.
Smeker pappa på ryggen och säger att han inte är annat än en välutvecklad apa.
"om jag inte är något annat än en apa är du inget mer än sonen till en apan".

Den osynliga linjen markeras.