Det var en gång
En kylig novembernatt

Med en himmel fylld av
svart svart och så
många miljoner små vita punkter
Stjärnor bredvid stjärnor

Vi gick ut från en tillställning
där vi mött så många personer
vi orkade den kvällen

Det hade varit en kväll av skratt
men också djupa samtal
mellan människor

Som visat sig för varandra
men nu skulle skingras
För en lång lång tid
Kanske för alltid

När jag tittade upp
Såg jag att varje stjärna
dessa tusen miljoner
Glittrade i det svarta

Helt tyst skrek de ut sitt varande
Sin historia och sin kraft
Sin dåtid och sin framtid
alla lika unika

Precis som några andra tusen miljoner
Här på jorden, denna kväll

Skriker ut sitt varande
Sin historia och sin kraft
Sin dåtid och sin framtid
alla lika unika

Jag vände mig om
tittade in genom de stora fönstren
Det var helt tyst

Men jag såg
hur de glittrade