Som så ofta sitter han ute framför sitt hus.
Han har sol där i januaris slut. Studerar sin omgivning. Ängar, klippor, hav.
Tänker. Formulerar ord i sin anteckningsbok.

Solen har fått fart på några stora flugor. Spyflugor är det. Blåskimrande och egentligen ganska vackra. Men likväl är de spyflugor.
Nu ser han en av desssa Guds skapelser spankulera omkring bland författarens handskrivna ord.
"Vad signalerar nu detta till mig? En spyfluga som ritar krumelurer bland mina ord!
Är det så bara lort, det jag skriver?"
Tänker han.

Och till råga på allt får han sedan se denna fluga helt oförskämt vältra sig i synd där på pappret.
Bland orden låter hon sig bestigas av en hane.
När akten är över putsar hon sina vingar.
Fortsätter sin dans bland orden.